Ta bara rymden. När världens dyraste leksaksbil, Spirit, nyligen landade på Mars så var det inte bara en revansch för rymdstyrelsen Nasa - det ansågs ge hela det amerikanska folket anledning till nationell stolthet. Vilket är viktigt här.

Spirits första bilder skylde omedelbart såväl de tidigare, mindre lyckade Marsäventyren som det tragiska haveriet med rymdfärjan Discovery förra året. Få ifrågasätter längre Nasas budget på drygt 15 miljarder dollar om året - tvärtom lovade president Bush en extra miljard under de kommande fem åren så fort Spirit börjat rulla och sända hem bilder.

Han gav också Nasa nya mål - Bush vill att Nasa ska bygga en permanent rymdstation på månen, och därifrån skicka en bemannad expedition till Mars, någon gång på 2030-talet. Det är som bekant presidentval här i höst, vilket säkert kan förklara en del av Bushs löften. Men oavsett vad man tycker om poängen med rymdfart kan man konstatera att en sådan satsning kommer att resultera i en hel del teknikutveckling. Tankarna går osökt till Apolloprogrammet, som beräknas ha kostat runt 100 miljarder dollar i dagens penningvärde.

Lika mycket pengar tror analytiker nu att Bushadministrationen kommer att satsa på ett annat, betydligt mer kontroversiellt område, nämligen nationens säkerhet. DHS, Department of Homeland Security, är ett jättedepartement som bildades 2002 i kölvattnet av terrorattacken mot World Trade Center ("IXXI" som det skrivs på minnestavlorna vid Ground Zero).

I DHS ingår bland annat tull, gränsskydd, kustbevakning, immigrationsmyndigheter och secret service. Att ta fingeravtryck på alla utlänningar (utom européer och vissa andra stater vars medborgare tydligen inte anses lika terroristbenägna) så fort de ska komma in i USA är ett av DHS påfund. Idén anses helt naturlig här, och få amerikaner förstår varför utlänningarna är så upprörda. Det enda kontroversiella med fingeravtrycksprojektet här är kostnaden - mellan 10 och 20 miljarder dollar i rena teknikinvesteringar, och ett par miljarder dollar om året i administration.

Lika mycket väntas DHS investera i sitt IT-säkerhetsprogram (som för övrigt råkat få samma akronym som Marslandaren, alltså Spirit, här uttytt Security Planning and Integrated Resources for Information Technology).

Minst lika intressant är DHS satsningar på forskning och utveckling inom sensorområdet. DHS har en särskild FoU-gren, kallad HSARPA, som bara i år ska pytsa ut drygt en halv miljard dollar till företag och universitet som har sensorteknik på gränsen till genombrott. 200 miljoner dollar är på väg att anslås till utveckling av nästa generations biosensorer och 50 miljoner till kemiska sensorer. Dessa ska kunna kopplas samman i nätverk och detektera eventuella försök att föra in massförstörelsevapen i form av biologiska eller kemiska stridsmedel.

Dessa pengar är på intet vis förbehållna amerikanska intressenter. Enligt Magnus Karlsson, som skrivit en rapport om denna marknad på uppdrag av Instistutet för tillväxtpolitiska studier, så är myndigheterna här i USA helt enkelt ute efter den bästa tekniken, oavsett ursprung. Men de letar knappast självmant utanför landets gränser, så det svenska företag som till äventyrs kan vara intresserat får själv försöka lotsa sig genom den amerikanska byråkratins alfabetssoppa. Magnus Karlsson bjuder dock på några tips i sin rapport.

Med tanke på de senaste årens nedskärningar av forskningsanslag i Sverige så borde blotta summorna för de amerikanska programmen få vilken svensk forskningsekonomiansvarig som helst att börja dregla. Kompetensen finns definitivt i Sverige. HSARPA-pengar torde exempelvis kunna komma ifråga för de "elektroniska näsor" som tagits fram hos Applied Sensor i Linköping eller något av forskningsinstitutet Imegos projekt.

För oavsett vad man tycker om amerikanernas terroristparanoia och så kommer myndigheterna här att satsa mycket pengar på att "11 september" aldrig mer ska inträffa. Och det kan skapa affärsmöjligheter långt utanför de gränser DHS så gärna vill bevaka.

Adam Edström